Jorddiagnos

Med en spade och ett par nyfikna ögon kan man ganska snart bilda sig en uppfattning om tillståndet i sin jord och därefter ställa en jorddiagnos. Hur jorden ser ut och beter sig speglar nämligen dess status och funktion.

Marken är ett komplicerat system där kemiska, biologiska och fysikaliska processer ska fungera tillsammans för att grödorna ska kunna växa och ge hög avkastning. Vatten- och luftrörelser är t.ex. bara en viktig funktion i marken som styrs av strukturen.  

Insikt kommer direkt

Därför är det en bra idé att ha koll på markens tillstånd och status. Det får man relativt enkelt med en spade och ett par ögon. Hur tillståndet i marken är speglar sig nämligen ofta i hur den ser ut. Insikten hur jorden mår kommer ofta med blixtens hastighet när man tittar på den och funderar på vad som har hänt tillbaka i tiden.

Grundtipset är att först gräva ner till ca 30 cm så att man fångar in matjorden, men ju djupare ner i alven man orkar ta sig desto bättre uppfattning om jordens egenskaper får man. Det finns en rad olika metoder i olika länder för att ställa diagnoser och bedöma jordens hälsa på. En del är ganska avancerade, men de flesta är enkla att ta till sig.

Läs mer
Porositet

Mycket att titta på för att ställa en jorddiagnos

Gemensamt för de flesta metoder är man ofta bedömer sin jord utifrån:

  • Textur – ett utrullningsprov ger ett snabbt svar på lerhalten.
  • Struktur – kan bedömas efter antal spadtramp som behövs för att tränga ner och täcka spadens blad eller genom att släppa en stor jordklump på ett hårt underlag och studera storleken på aggregaten som den faller sönder i.
Läs mer
  • Porositet – hur mycket hålrum som finns i ett brutet och öppnat aggregat skvallrar om hur olika förhållandena för rötterna kan vara
  • Färg, lukt och smak (!) – jord ska lukta friskt, svaveldoft är illavarslande
  • Daggmaskar – i ett spadtag i matjorden bör man hitta 2–4 daggmaskar, 0 daggmaskar är varningstecken – ju fler desto bättre
  • Plog- eller bearbetningssula och andra hårda skikt – förtjockade rötter i en zon indikerar markpackning

Vill man gå längre kan man också bilda sig en uppfattning om vattengenomsläpplighet och kika närmare på aggregatens karaktär. Rotdjup skvallrar också om hur jorden är som växtplats, liksom antal rötter och deras diameter.

 

Läs mer

Gräv fler gropar

En bra utgångspunkt är att gräva en grop på minst 2 platser på fältet – en där det växer bra och en där det växer dåligt. Fältets bästa punkt i motsats till en packad vändteg kan t.ex. ge intressant information. Det ger kontraster och större möjligheter att hitta skillnader i marken som kan ge förklaringar till olika tillväxt. Ett annat tips är att gräva på en punkt med permanent växttäcke utanför fältet där inga maskiner bearbetar.

En grop som representerar fältets medelvärde tillför också kunskap om normaltillståndet. Tid och ork avgör antalet gropar, men gräv hellre fler gropar och skaffa många intryck än att gå för djupt in i detaljerna från början.

Läs mer

Ordlista:

Textur = markens textur syftar proportionerna av mineralpartiklar med olika medeldiameter, d.v.s. vilket storleksförhållandet är mellan framför allt sand, silt och lera enligt tabell "Korngruppsindelning" i kapitel Jordens byggstenar

Utrullningsprov = ett utrullningsprov ger en uppfattning om jordens textur genom att man snabbt och under lätt tryck rullar lagom fuktad jord mellan tumme och pekfinger – en siltjord ger en tråd på 4–6 mm, en lättlera ca 2 mm och en styv lera ca 1 mm.

Plog- eller bearbetningssula = plogsula kallas den packade gränszon mellan matjord och alv närmast under plogdjupet som ofta har pressats samman av plog och slirande däck i fåran, medan en bearbetningssula kan uppstå inom icke-plöjande odling på djup där man upprepat bearbetar under alltför våta förhållanden. Karaktäristiskt för båda är minskad genomsläpplighet för vatten och luft eftersom de största porerna pressats samman vilket förhindrar för rötterna att växa

Vattengenomsläpplighet = den mängd vatten som kan rinna igenom marken under en viss tid är en bra indikator för hur väl en jord fungerar ur markfysikalisk synpunkt

Läs mer