Såbädden är grunden i grödans start. Men det finns olika tekniker för att skapa en såbädd:
- konventionell teknik
- plöjning + Rapidsådd
- minimerad bearbetning
- Ultra-grund bearbetning
- grund bearbetning
- direktsådd
Vilken teknik som används för att skapa en såbädd beror på många olika faktorer, t.ex. skörderester, tillgängliga redskap, jordart, klimat, tidsåtgång m.m.
Plöjningen värmer upp jorden, brukar ner växtresterna så att de inte hindrar sådden. Däremot stör plöjningen markstrukturen och bidrar till att organiskt material oxideras. Utan plöjning bevaras det organiska materialet och strukturen, men halmen kan orsaka problem vid sådden samt överföra växtsjukomar.
-
Konventionell teknik. Nedplöjning av halm, bearbetning till sådjup med harv/tallrik, konventionell sådd, spridning av gödning.
-
Nedplöjning av halm, grund bearbetning, sådd med Rapid då frö och gödning placeras samtidigt i jorden.
3. Minimerad bearbetning – bearbetning av halm genom kultivering, sådd med Rapid så att frö och gödning placeras samtidigt, i jord/halm-lagret.
4. Grund bearbetning – grund nedbrukning av halmen i ytan, sådd med Rapid då frö och gödning placeras samtidigt, under jord/halm-lagret.
5. Direktsådd – sådd med Rapid då frö och gödning placeras samtidigt, utan föregående jordbearbetning. Halmen stannar på ytan.
Hantering av växtrester
En viktig skillnad mellan teknikerna är hur växtresterna hanteras. Växtresterna påverkar möjligheterna att uppnå en bra kontakt mellan jord och utsäde. Om det finns stora halmmängder kvar krävs mycket bearbetning för att halmen inte ska störa nästa gröda utan i stället brytas ned så effektivt som möjligt. Typen av halm, d.v.s. vilken förfrukten varit, styr hur fort den bryts ned och hur effektivt redskapen kan hantera den.
Bärgad eller bearbetad
Halmen kan bärgas eller bearbetas in i jorden. Nedbrukning av växtresterna kan bidra till att förbättra strukturen på en jord med dålig struktur. Om halmen har ett alternativt värde i djurproduktion eller för uppvärmning samlas den ofta in. Det gör jordbearbetningen enklare på kort sikt. På lång sikt kan bearbetningen dock försvåras om halten organiskt material sjunker.
Plöjning motiverad ibland
Valet av bearbetningsteknik kan också påverkas av värdet på efterföljande gröda. En gröda som betingar ett högt pris kan uppväga kostnaden för plöjning, om plöjningen medför en bättre etablering. En annan aspekt att ta hänsyn till är trycket från ogräs och sjukdomar. Om det finns risk för överföring av växtsjukdomar kan det motivera fullständig nedbrukning. Även svåra gräsogräs kan behöva plöjas ned. Slutligen är maskinernas förmåga att hantera höga nivåer av växtrester en faktor att ta hänsyn till.
Optimal återpackning
Syftet med återpackning av såbädden är att främja en god kontakt mellan frö och jord för att få en optimal försörjning av vatten, näringsämnen och syre till frö och rötter enligt figur "Återpackning av såbädden" nedan.
Otillräcklig återpackning, d.v.s. för lös jord runt fröet, leder till att den kapillära vattentransporten inte fungerar för att porerna är för stora. Det innebär att jorden runt utsädet blir för torr. För mycket återpackning innebär tvärtom att de större porerna pressas samman och blir mindre effektiva vad gäller att dränera bort överskottsvatten samt att transportera syre och koldioxid till och från utsädet. Detta kan leda till syrebrist för rötterna. På lättare jordar (sand och mo) gör lätta maskiner det bästa jobbet, medan styvare lerjordar behöver tyngre maskiner för att bearbeta och återpacka jorden.
Återpackning av såbädden
Jorden består av ca 50 procent fast material och ca 50 procent porer. I idealfallet är hälften av porerna fyllda med vatten, hälften med luft. Detta varierar dock mycket bl.a. med hur mycket det regnat, jordens struktur och hur den bearbetats.
- Otillräcklig återpackning, d.v.s. för lös jord runt fröet, leder till att den kapillära vattentransporten inte fungerar för att porerna är för stora. Det medför att jorden runt fröet blir för torr, och fröet torkar ut och grodden vissnar.
- En optimal återpackning innebär en god kontakt mellan kärna och jord för att försörja fröet med vatten genom kapillär transport. Samtidigt ska det finnas tillräckligt med stora porer för att transportera syre.
- För mycket återpackning innebär att de större porerna pressas samman och blir mindre effektiva vad gäller att dränera bort överskottsvatten samt transportera syre och koldioxid till och från fröet. Detta kan leda till syrebrist vilket tar död på rötterna.
Ordlista:
Förfrukten = förfrukt är den gröda som odlats föregående växtodlingssäsong, d.v.s. närmast före årets gröda och påverkar årets gröda genom mängden skörderester, kväveleverans från dessa, markstruktur, sjukdomstryck m.m.
Kapillär = kapillärt vatten syftar på det vatten som kan stiga i markens fina porer genom att vattenmolekylerna dels binds till mineralpartiklarna i poren genom s.k. adhesion men också genom att vattenmolekylerna attraherar varandra genom s.k. kohesion. Siltjordar är kapillära och kombinerar både hög kapillär stighöjd i porerna med en hög kapillär stighastighet.
